Hogansbiceps

Igår spelade jag paintball, eller spelade. Det liknar mest ett kollektivt hatsammanträde. Alla vill verkligen döda varandra och det är väl det som är grejen. Att genom att häva ur sig hatet där så kan man vara harmonisk hemma. Det bästa med paintballen var helt klart att skjuta MArtin. Han ska bara ha det, och jag tror att alla tyckte det samma. MArtin fick för övrigt an hel lunta minus på plus-minus-mötet igår kväll. De flesta för att:

-"Du sköt fast vi gav upp"
-"Du sköt mig i halsen från 1,5 meter (säkerhetsgränsen är 5m...)"
-"Du är liten och tjock men luktar som en stor"

Samtliga bra argument till att ge minus må jag säga.

Efter hemfärden så samlades vi hos Jonas för att avnjuta en ordentlig taco/nacho/burrito buffé. Mums va gott, satte själv i mig en ordentlig nachotallrik samt två tacos. Martin och Jonas tävlade och satte båda i sig...En massa!

Kvällen avlöpte smidigt, lugnt för min del. Tragiskt men sant att säga detta, men åldren börjar ta ut sin rätt. Det är kul att fest hemma, men på krogen tycker jag det bullrigt och för mycket folk. Vilket surt bittert as jag kommer bli så småningom!

Nu har jag bokat tågresa till Uppsala, ska bli skönt att komma dit igen. Saknar Maria och ser samtidigt fram emot att träffa hennes syster som också är där på besök. Samt att träffa lilla Ester.

Det var väl det antar jag.

/Le sport